roger

Jag har lite fler teorier. Eller snarare fortsättning på föregående del.

[WORK IN PROGRESS DATA IS SUBJECT TO CHANGE]

Såg på TV:n nu. Scrubs. Hörde en grej där. Nu har det dock gått några minuter och jag har dåligt minne. Men jag tror att det var såhär:
"Your brain is trying to protect you from the truth." (hahaha! Precis när jag satt och tänkte på det så fick JD en flashback och jag fick det exakta citatet (me so lucky))

Jag vill passa på och dra in detta i mina teoirer om hur människan funkar.

Det är lite klurigt. Men skulle kunna ses så här:
De taggar (bättre ord någon?) som vi tar in varje dag, varje minut kan direkt sätta sig i Vårt Hjärta och göra stor skada (minns att skada kan vara positivt). Vårt Logiska Tänkande hinner inte reagera innan det är försent.

Vårt Logiska Tänkande fungerar inte bara förebyggande. Det reparerar även de skador som uppkommit.
Vissa saker är lätta att släta över och rätta till. Att kommentaren "Fan vad ful du är" i ett kompisbråk inte sätter sig lika djupt (om den ens sätter sig alls) som att någon nära vän och/eller släkting dör är kanske inte så svårt att förstå.
Det Logiska Tänkandet tar hand om allt detta och försöker laga de ärr som uppstår. En tid efter sitt husdjurs död så har man bara kvar bra minnen (ärr) och mår inte lika dåligt som strax efter bortgången.

Ett nyckelord här är "tid". "Tiden läker alla sår" heter det ju. Och det är just vad det handlar om. Man tar, beroende på händelse, olika tid på sig att smälta och hämta sig efter att man blivit ärrad, men tids nog så är man inte 'sårad' längre. Man har bara ett litet ynka ärr kvar.
Under tiden då? Vad händer under den tid då man fortfarande har "ont" (man behöver inte ha blivit träffas i hjärtat på ett dåligt sätt, remember?)? Då täcker vi upp såren. Vi låter det Logiska Tänkandet täcka upp åt oss och ge en falsk bild av hur det egentligen ligger till.
Exempel:
Karl-Johan har druckit alkohol. Han träffar en bekant som också druckit alkohol. De säger en massa snälla saker till varandra. Karl-Johan visste inte att det var så lätt att prata med sin bekant. Båda två mår bra av detta.
Veckan efter träffas de igen. Den här gången nyktra. Nu vet de inte riktigt hur de ska bemöta varandra. Båda två blev jätteglada veckan innan men väljer ändå att täcka upp detta och låtsas som ingenting. De beter sig som tidigare mot varann och de säger inte samma saker till varann.
Allt bra som verkligen har satt sig hos de båda täcks för tillfället upp av det Logiska Tänkandet. Detta eftersom Logiken hos de båda säger att så djupa konversationer har inte pojkar med varandra.

Detta kan bli ett så övertygande beteende att man ibland lurar sig själv. Detta är inte bra. Antingen missar man mycket (om man blundar för bra saker som hänt) eller så sluter man inne sånt som är dåligt.

more to come....