roger

Den rubriken lär jag få äta upp.

Var nere på Piren igår och betalade 80 spänn för att få se stadens eld-blåsare in action. Det kom att handla mer om ett alldeles fantastiskt band istället för de oseriösa och säkerhets-inkompetenta eldblåsarna Annexet Firecrew.
Först hade jag tänkt att kontakta dem och se om det fanns en möjlighet att få vara med. Men sen så observerade jag dem i sina förberedelser och insåg att jag kanske behöver se dem in action först. För de första omgav de sig med diverse småflickor. De var förvisso gymnasie-elever allihop vad jag kunde se. Men jag är kännd för att vara dålig när det gäller åldrar så vad vet jag? Flickorna betedde sig som och behandlades som groupies.
"mm. Sen kommer det brinna här, det kommer inte alls vara farligt hö-hö!" förklarades av pojkarna (yes they were boys). Följt av en massa "ooohhh" och sedvanliga "aahhh" från deras flickliga efterhängare.
Nog om att de fick efterhängsna flickor och inte jag.
Vad gäller säkerheten när man jobbar med eld så är allt utom "total-skärpt" fel, dumt och riskfyllt. Jag observerade själva uppvätningen av facklor och tyckte att de var halvbra på att skvätta ur vekarna som sig bör. De gjorde det på en brygga ut mot havet men det mesta av lampoljan hamnade på träet bryggan var byggd av. Alla som någonsin har eldat vet att trä brinner. Om trät förses med lampolja som får dra in en stund så kan jag berätta att trät brinner bättre än tidigare.
När de senare eldade sina saker så var de grymt duktiga på de det gjorde. Kvastarna var riktigt stora och de kunde blåsa länge, upp mot ett par sekunder för vissa.
Det de inte gjorde å andra sidan var sjukt farligt. De kunde t.ex. inte hantera en stav ordentligt. Regel ett med eld är säkerhet. De släppte stavarna mellan varven för att de inte nyttjar en snurr-teknik där man aldrig behöver släppa staven. Det yttersta beviset för detta kom när en kille tappade staven. Två gånger. Pinsamt tyckte han och säkert många andra i publiken. Jag tänkte bara "livsfarligt" och hade velat säga "Vad var det jag sa?".
Sen hade de brister i kommunikationen mellan varandra. Två stavar som ska släckas med samma filt.
Två alternativ:
Sätt ihop stavarna och släck två vekar åt gången. Halvsmart
Släck en stav åt gången. Smart men mer tidskrävande.

Tydligen tyckte de sig stå över detta och uppfann sin egen metod: Först ena stavens ena veka, sen andra stavens första veke och sedan första stavens andra veke för att slutligen släcka sista stavens sista veke. Allt detta gjort av två olika personer med en och samma filt utan någon som helst koll på vad den brinnande änden är någonstans eller var den är riktad åt.
Jag såg många möjliga brännskador igår.
Sen hade de inget kylbalsam, brandsläckare, vattenhink... I can probably make that list longer.

Dock grymt duktiga på det de gjorde rätt. Poien var fina att titta på. Eld-kvastarna var grymt stora.
Jag och GB får blåsa på egen hand hemma i Marka. Där sköter vi oss och slipper groupiesar. Ja. Förutsatt att mor och syster inte tittar på. Då blir det värre.

Förutom eld-blåseriet var det band som spelade där igår. Fyra band om jag inte minns fel. Stridsgås, Cadmium, Lost Summer Kitten och Billie the Vision and the Dancers.
De två första hade minst en koppling till Alarm, en förening i Karlshamn som stödjer tjejer som vill spela i band. Men till skillnad från andra band så blev det aldrig särskilt bra. Det var haffsigt, o-tight och de egen-skrivna låtarna känndes lite mycket 16-år-och-tror-att-man-kan-förändra-världen. Nonetheless trevligt att titta på. Basister är alltid lustiga i minst tre bemärkelser.
Lost summer kitten var mysiga. Lite Hellsongs eller Oh Laura-varning (det är väl de banden som går varma nu för tiden?) men riktigt duktiga. Trummisen var mysig.

Final act då? Billie The Vision and the Dancers. Riktigt jävla brutalt konsigt. Först kommer en kille upp på scen och ser ut som något min syster skulle gilla. No offense min syster. Men när man tycker att killar med mascara är hätigt så är jag lite väl gammaldags. Det jag inte ser och som inte står klart för mig förrän lite senare är att det är Eddie Izzard jr som står på scen. Rolig, smart, självsäker och bryr sig inte om vad någon säger eller tycker. Mitt i en låt tar han av sig sin tröja och blottar ett spets-linne. Jag blev lite paff.
Under ett mellansnack förklarar han ytterligare:
"Får man vara med [i det här bandet] om man är tjej?" Publiken svarar givetvis "Ja!!"
"Får man vara med även om man inte kommer från Sverige?" Varpå han pekar på en kille som ser ut som Timbuktu (hatten, skäggstubben, det krulliga håret och näsan gjorde mig jävligt säker på att det faktiskt var Jason Diaketé som satt på scenen). Publiken svarar: "Ja!!"
"Får man ha kjol även om man har snopp?" Publiken skrattar.
Då ser jag att killen har kjol på sig också. Det är ungefär nu som jag tycker att hela Billie the Vision and the Dancers-konceptet är helt lysande.

Mer gällande musiken så var de helt roliga. Ingen trummis. Bara lite congas eller bongos eller vad fan det heter (f'låt Mats, lärde mig aldrig). De vågar även ha med instrument som fiol, trumpet och dragspel (!).
Helt fantastiskt!
Jag menar: De sjöng om att knarka TV-serier (en låt för Donika perhaps?), de tjatade som fan om nån spanjack vid namn Pablo (last name Diablo?) och hade en grymt skön stämning på scen. Proffs ända ut i fingerspetsarna!!
Jag gillar dem. Jag gillar dem skarpt. Gjorde det värt de åttio kronorna det kostade att gå dit och den kylan man fick stå i för att se dem.

Poi på fyra sekunders utlösare. Utan stativ.


Flicka med trumpet som även spelade dragspel


Från vänster till höger: Trumpet-flickan, Gustaf, Lars (man ser nästan att det är en kjol) och basist-flickan.

***Update mitt i natten***

Hat, svärd, animationer, telefoner, frustrationer, polygoner, intentioner, yrsel, saknaden, magen, televisionen, situationen, irritationen, aggresionen, podcast, saft, blodet, elden, instrumentet, perceptionen, konstelationen, kombinationen, alkoholen, kontroll, svagheten, diskussionen, argumentationen, inspirationen (eller avsaknaden av), motivationen.
VS
känslan

Jag vet vad som väger tyngst. Vet du?

Det finns saker man slåss för. På TV slåss de för sitt folk eller nåt annat bullshit. Alla måste ha något att slåss för. Låt det vara vad som. Spel, sport, frihet, miljö, vän, familj, djur, ägodel eller åsikt. Jag vet vem jag ska slåss för.

***Update tre minuter senare mitt i natten***

När jag får alkohol i kroppen slutar jag lyssna på folk. Däremot lyssnar jag massor på mig själv. Som tur är blir jag aldrig så full så att jag glömmervad jag heter eller gör så jag kan alltid prata med mig själv om saker dagen efter utan att det blir awkward. Jag bestämmer mig för en sak på fredagkvällen och står fast vid den på lördag morgon. Jag gör också väldigt klart för folk vad som gäller. I fallet Werners jacka var jag övertydlig emd att jag inte litade på honom när jag fick den utan att jag lånade den men om han fortfarande sa att jag fick den dagen efter så skulle jag ta den. Nu har jag den.
I fallet spöa-XXX för någon helg sedan, gjorde jag klart för Kalle att han skulle fråga mig dagen efter. Nu gjorde han ju inte detta, men jag minndes och kunde således påminna honom om vad jag hade sagt (och iofs vad han sagt as well) och mycket riktigt. Dagen efter tyckte jag likadant som jag hade bestämt mig för att tycka kvällen innan. Vill minnas att jag samma kväll pratat i telefon och sagt saker som jag tyckte. Och mycket riktigt. Dagen efter: Still. The. Same.

Till den som orkat läsa hit ner: Kalle är inte hemma i helgen. Jennifer är bortrest as well. Ida går aldrig nå och Sofie försvann i går eftermiddag. Så jag har inte fått prata mycket i helgen. Därav skrivandet. T.o.m. Gabriel är borta. Det var han som muntrade upp mig mest i fredags. Länge sedan jag blev så uppmuntrad av en handling. Eller vad det nu var.
Jag brännde mig på olja förut när jag stekte kött-burgare. Det gjorde ont som fan. Men det har gått över nu.
Sluta läs! Jag vet att antalet besökare på sidan har sjunkit. Det är skönt. Då kan jag skriva så utan att någon bryr sig. Skönt som få.
Men du som läser (troligtvis jag själv om en sisådär tre år när jag hittar mig själv på internet); Sluta läs nu. This is all bullshit. VIll du ha något vettigt att läsa? Gå till Sanna. Hon kan skriva. Och ta foton. Och sätta ihop dem. Hon har tydligen lite smak för det där med att måla på väggen också. Loco Roco på väggen är häftigt.

Ny Die Hard film på gång. Såg trailern idag.
sluta läs
Jag hatar WoW.
sluta läs
Jag vill bort.
sluta läs

Om man skaffar en vän man kan prata med om allt och alla. En som hjälper en att få lite annorlunda infallsvinkel på sina förhållanden och händelser. Hur gör man då när man vill prata om den vännen för att få perspektiv på saker gällande denne? Who do you turn to?

Vad har jag sagt?

Jag ler bara när jag menar det.
Tänk på det.

JAG ÄR TRÖTT. På ungefär 8 sätt.

Sluta läs

**Update lite lite lite litelite för sent på kvällen**
Kokade vatten som jag skulle hälla i handfatet på toaletten eftersom det rann undan sakta. Jag började nog för en halvttimme sen. Nu var allt vatten borta. Dumt. Får se om grytan går att använda så noga senare.
Dumt dumt dumt.
Sluta läs!