Roskilde II - Kanye West
På torsdagkvällen bjöd Kanye West upp till show och dans. Jag var inte på plats i förtid för att köa och det var heller inte tvunget. Inhängnaden var öppen hela konserten och jag anlände lagom till första trumslagen. Vilka jäkla trummor det var. Två grymma mustiga män i mörka kläder som gick loss på pukor och cymbaler för allt vad de orkade. Och sen en kille till på trumset. Aj-oj.
Kanye körde för övrigt med glasögon hel konserten rockstjärna som han är. Solglasögon kl halv elva på kvällen är ju ball, men det kan knappast varit praktiskt. Scenen var utsmyckad med saker som såg ut att komma från en Mars-expedition år 2050 ungefär. Mycket trianglar både på golvet och kören. Men det var effektfullt och hela scenshowen andades rymdsaga.
Som vanligt med hip-hop är det svårt att tillfredställa en festivalpublik som har många förutfattade meningar. Särskilt svårt blev det för herr West när våldigt många i publiken hade bestämt sig för att ta med sig "Glad Fisk"-skyltar. Han bemötte dem lite halvproffsigt och använde deras skratt som energi för att bli mer av en man och starkare (det sista ett dumt ordval eftersom det var en låt med samma titel som folk väntade på). Hur som vävde han in sitt försvars-förvandlartal i en låt som han prat-hyllade Michael Jackson i också. Det var halvkänsligt och mitt i den segare delen av konserten och bara halvuppskattat, men jag gillade hans försök till hyllningstal.
Auto-tunen var för övrigt den näst största uppträdaren och var igång på låtar som den absolut inte behövde vara igång på. Men finalen med American Boy, Stronger och Golddigger var bra. Det går inte att förneka. Det var fest på hela området med de låtarna, för vad folk än spelar för musik så är låtar som folk känner igen de mest uppskattade.
Kanye West var bra, men inte riktigt lika bra som ungefär hela Lördagen...
Kanye körde för övrigt med glasögon hel konserten rockstjärna som han är. Solglasögon kl halv elva på kvällen är ju ball, men det kan knappast varit praktiskt. Scenen var utsmyckad med saker som såg ut att komma från en Mars-expedition år 2050 ungefär. Mycket trianglar både på golvet och kören. Men det var effektfullt och hela scenshowen andades rymdsaga.
Som vanligt med hip-hop är det svårt att tillfredställa en festivalpublik som har många förutfattade meningar. Särskilt svårt blev det för herr West när våldigt många i publiken hade bestämt sig för att ta med sig "Glad Fisk"-skyltar. Han bemötte dem lite halvproffsigt och använde deras skratt som energi för att bli mer av en man och starkare (det sista ett dumt ordval eftersom det var en låt med samma titel som folk väntade på). Hur som vävde han in sitt försvars-förvandlartal i en låt som han prat-hyllade Michael Jackson i också. Det var halvkänsligt och mitt i den segare delen av konserten och bara halvuppskattat, men jag gillade hans försök till hyllningstal.
Auto-tunen var för övrigt den näst största uppträdaren och var igång på låtar som den absolut inte behövde vara igång på. Men finalen med American Boy, Stronger och Golddigger var bra. Det går inte att förneka. Det var fest på hela området med de låtarna, för vad folk än spelar för musik så är låtar som folk känner igen de mest uppskattade.
Kanye West var bra, men inte riktigt lika bra som ungefär hela Lördagen...
Kommentarer:
Trackback