Nu börjar saker gå lite som man vill. Jag vaknade i morses efter en lugn kväll på puben. Kom hem vid halv två, såg lite Scrubs, somnade vid två men ändå vaknade jag halv nio. Skön dygnsrytm man fått. Men vafasen, smällar man får ta när man är så bra som jag.
Jag kommer hem snart. Känner för att kramas. Har inte sett världens bästa leende på 7 veckor as of today.
Och just det. Sanna påstår att hennes skrivbord är vackert. Jag gillart iofs. Men eftersom jag tog det som en utmaning så måste jag ju visa mitt som det ser ut den här veckan:
Vi ses snart. Biljetten sitter uppklistrad på väggen.
1