Lämnande av klubbar

Jag hatar klubbar. Alla klubbar i hela världen. Men en gång ranna en droppe över en bägare (jag har nu glömt vilken) och jag kände mig tvungen att gå med i och stödja en klubb.

Det är inget jag ångrar, men jag känner att jag tappade en del av det som var jag. Nu kan jag inte längre hata på folk som är med i klubbar utan att vara dubbelmoralig. Och det suger. Särskilt när
sånt här dyker upp. Det är så sjukt fånigt. Några enstaka ord ur en klubbs föreningsstadgar och hela världen verkar stå i brand. Men ser man till spel som tar i från tårna, ja då verkar det gå bra. Det är en sjuk och vriden värld vi lever i.

I denna sjuka vridna värld vill jag fortsätta hata på klubbar och beslutade mig (för bara en liten, liten stund sedan) att jag går ur det politiska parti som i höst vill ta sig in i riksdagen.

Jag lämnar piratpartiet.

Men jag kommer fortfarande sympatisera med dem. Delvis. För det är det klubbar aldrig kan sköta ordentligt. Aldrig kan vettiga åsikter bubbla upp till ytan utan att köras genom ett ideologi-filter. Nu kan jag istället välja att uttrycka min åsikt på precis det sätt jag vill. Handplocka åsikter från alla delar av världen som är vettiga. Inte bara för att de är öronmärkta en klubb.

Så min röst kommer att hamna i deras favör om tre veckor, det kan jag garantera. Men jag behöver inte ställa mig bakom idiotiska återdragningar av påståenden. Nu kan jag lugnt insupa alla åsikter som jag finner värdiga. Hata alla som är med i klubbar. Och viktigast av allt: hata klubbarna.

Idiot-klubbar.

Copy Paste

Ibland smäller det till. Nyss var jag inne på Familjen Spel's bloggeria och möttes av en förbanning av piratkopiering. Jag förstår argumenten, men jag höll med ungefär lika mycket som jag är tjock. Dvs inte.
Komentaren inväntar granskning (jag och mina länkar förstör för en del) så i brist på bättre (jag behöver städa och äta) kopierar jag in skiten här. Mycket nöje.

*****

Jag tycker det är ungefär inget fel att ladda ned saker utan att be om upphovsrättsmannens tillåtelse. Tyngden i hela den här argumentationen ligger inte på mig som tänkt konsument utan kanske delat jämnt på alla som är inblandade.

Niklas är redan inne på det här med definitionen av stöld. Stöld är när något försvinner. Att kopiera något är inte att stjäla. Att sprida information genom att kopiera är något som människan gjort i alla tider. De flesta uppslagsböcker kallar det för kultur.

Och att beröva någons rätt till pengar händer inte i de fall någon piratkopierar spel. Här ligger tyngden på den som införskaffar spelet/filmen/låten, men låt oss vinkla den här frågan till en annan plats i samhället.

Min far gräver hål i marken. Låt oss säga att han gräver en pool åt en familj (detta har faktiskt aldrig hänt, han gräver mest ner bredband och avlopp och annat tråkigt som har med infrastruktur att göra). Låt säga att han får ett gäng tusenlappar för denna nyss grävda pool. Ska han då komma och klaga varje gång denna familjs grannar badar i poolen? Ska han förbjuda släkten att fira midsommar i och kring den? Ska han gräva igen delar av den för att familjen som flyttar in efter den första familjen inte betalar för arbetet han gjort?

Jag tror inte det. Han kan inte jobba på det viset. Det skulle ta för mycket kraft från att göra det han är bra på. Gräva hål i marken.

En kamrat till mig byggde spel ett tag till internet. Han lyckades ganska väl. Han fick en ordentlig månadslön av det han gjorde. Nämligen programmerade. Han jagade ytterst få människor som spred hans spel. Han uppmanade t.o.m. människor att länka vidare (som det har bevisats i domstol är olagligt) sina alster. Hade han jagat folk hade det tagit för mycket tid av det han var bra på.
Att bygga spel.

Det som är felet från utgivarnas håll är att de kommer från en tid då det var möjligt att kontrollera all informationsflöde och styra den efter behag. Det behövs nya modeller för distribution. För tre dagar sedan gav jag ett gäng danskar drygt 300 av mina pengar. Det var inte för ett spel jag betalade. Det var för möjligheten att kanske få spela ett spel någon gång i framtiden. Jag kanske aldrig kommer få spelet, men de har iaf fått pengar för sitt arbete: Att bygga spel. De kallar det för AAA indie. Jag kallar det jävligt smart.

En modell som någon klarar att jobba efter. Inte en modell som alla klarar att jobba efter.

Om vi vinklar tillbaka det på konsumenten så hör man näst efter ”stöld” (som vi redan förklarat är missvisande) begreppet ”en missad försäljning”. Men samtliga kommentatorer är redan inne på spåret att detta är en lite av en omöjlighet.

”När jag var ung och fattig student” innebär inte att man inte vill köpa ett spel. Det innebär att man inte kan köpa ett spel. Tänk nu lite till på denna logik så inser ni snart att om man inte kan köpa något så är man ingen kund. Det finns inget köp. Johanna Blakley pratade på TED en gång i tiden om detta från en helt annan infallsvinkel. Där diskuterades hur modebranschen har accepterat att det inte går att hindra att människor köper kläder som liknar exempelivs Gucci och D&G och vad allt heter. Istället pressas designerna på dessa företag att göra nya saker med designen. De tvingas göra så grymt komplicerade kläder att efteraparna inte kan kopiera utan att det går åt helsike.

(förväxla inte detta med DRM, det är snarare: Metal Gear Solid är svårare att pirata eftersom man behöver information från den fysiska kartongen man får med när man köper spelet)

Modeindustrin har också kommit på att en person som köper en knock off-Gucci aldrig hade råd med en gucci från början, och således har Gucci inte ”missat ett köp”.

Allt handlar om att ge oss konsumenter en anledning att köpa. För att se på en kille som har fattat detta ber jag er ta de 15 minuter som behövs för att lyssna på hur Trent Reznor lyckats efter sin skiljsmässa med skivbolagen.

Så var ligger det här med piratandet då? Var ska gränserna dras? Vad händer när saker inte längre är begränsade till spel och information? Vad händer när vi om 15 år kan skriva ut våra egna köksmöbler? Ska då IKEA jaga alla som har en skrivare i hemmet? Vad händer när energi-försörjningen måste byta modell? Ska Vattenfall (som många hatar minst en gång om året) då strypa sina egna nät bara för att hindra andra?

Vad händer när vi i framtiden kan duplicera mediciner i våra egna pharmaceut-printers? Ska Röda Korset hindras i sitt arbete i Rwanda bara för att de CTRL + C – CTRL + V:ar AIDS-medicin?

Träd försiktigt in i piraterierna. De är kanske begränsade företeelser som tvingar en liten bransch att tänka om just nu, men i framtiden landar de på fler områden. Om vi kan se till att få ordning på de här, i jämförelse, futtiga grejerna nu så kommer vi lyckas bättre senare.

Jag piratar när jag kan. Jag handlar också spel/musik/film/böcker/program som en blådåre. Inte på det sättet som någon annan vill. Utan på det sätt jag vill.


Hur mycket ett band är värt.

Jag vill inte bräda någon, eller säga mig vara bättre än någon annan. Men att tycka om ett band så mycket att man köper samma skiva två gånger med dem är inte det yttersta beviset på uppskattning.

Här ska berättas om riktig jävla uppskattning. Och varför jag laddar ned musik som jag känner för det.

När bransch-människor pratar om hur folk inte köper musik längre och hur den (änsålänge) illegala nedladdningen skadar artisterna så har de för det första inte koll på sina egna siffror. För det andra verkar de tro att allt man vill lägga pengar på vad det gäller kultur och sin egen underhållning är musiken och endast musiken. Men så fungerar det inte.

När folk handlar saker, låt det vara grönsaker, bilar, klänningar eller fågelholkar gillar de inte att bli lurade. Beställs varorna via internet ska frakten gärna ingå i priset. Läggs frakt och fakturaavgifter på i efterhand är det inte omöjligt att kunden känner sig bedragen. Frakt och fakturor har inget med själva produkten att göra. Företaget som säljer varan måste ta ut en extra avgift på frakt, för det är allt som oftast en annan institution/firma som sköter detta.

Så det CDON ser som 179 kr för en skiva ser Valfri Svensson som 209 kronor investerade.

Om jag får smyga över lite smidigt till temat festivaler. En biljett till Roskilde kostar dryga 2000 kr. Men en Roskildebesökare lägger inte undan 2000 kr för att åka på festival. Med dit- och hemresa, mat, det årliga tältköpet, öl (!) och annat välbehövligt krams landar snarare summan på det fyrdubbla. Och ändå har artisterna mage att höja sitt gage för att späda på den digerdöd bland festivalerna som nu sprider sig.

Matten här är inte så svår: En artist vill ha 3 kr per betalande besökare så de begär pengar av festivalarrangören som i sin tur vill tjäna pengar och överleva ett år till. De tar därför lite mer betalt än behövligt för biljetten. I slutändan är det ändå festivalbesökaren som mest späder på ekonomin.

Så till det extremfall som jag både är stolt, nöjd och aggresivt passionerad över.

Mig.

För ett år sedan snubblade jag på en notis i en GP på ett McDonalds i Skövde som mina resekamrater för tillfället rastade på (något ska man väl göra om man inte äter skräpet som serveras). Där nämndes Josh Homme, Dave Grohl, John Paul Jones och ett band. Jag höll på att dö en liten bit i huvudet av den sorts panik som alltid drabbar mig när jag tror att jag är sist till festen alla måste vara på.

En stunds internetsökande senare och Them Crooked Vultures hade materialiserat sig i mitt huvud.

Det första jag gjorde när jag lyckats sansa mig var att köpa en t-shirt (350 kr) från deras sida. Notera att detta var när jag hört 14 sekunder av deras material. Räkna gärna på den timlönen.

Det andra jag gjorde var att söka mig fördärvad på videor och bootlegs. Men eftersom de inte ens hade börjat spela ordentligt och gärna under falskt namn var det, som man säger, rätt lurigt. Dessutom tyckte sångare Homme att det var roligt att trycka på "ge fan i mina låtar"-knappen på Youtube.

Under tiden hann jag köpa en T-shirt till (298 kr) eftersom den första var av fel storlek.

Efter en liten stund dök det däremot upp några låtar från live-spelningarna som smugglats ut ur lokalerna. Jag fick tag i de via världens bästa internet.

Och här börjar en investering i ett band som saknar motstycke (både band och investering).

En turné utannonserades och närmsta spelplats var i Hollandstrakten. Jag gillar inte holländare, så jag satte mig och började vakta de englands-spelningar som blev tillgängliga istället. Tyvärr var jag inte ensam, och efter att den första batchen tog slut, tog även den andra laddningen slut. Och snabbt. Jag var elva sekunder för sen. Informationssamhällets hastighet lämpar sig inte alltid för människor av kött och blod.

Entré eBay och två andrahandsbiljetter (1814 kr). Finansiell smärta, men så värt det. Nu kommer konsumenttänkarmatten.

Flyg- och tågbiljetter (2093 kr) och hotell (1292 kr) för vistelsen var ju tvungna att bokas.

Och innan albumet hann beställas släpptes en tredje t-shirt (298 kr). Jag ska vara ärlig och säga att jag inte köpte den till mig. Någon måtta får det allt vara på köpdjävuleriet. Jag köpte den åt Jennifer.

I november någon gång släppte de så äntligen ett album. Och jag hängde på låset. En vinyl (387 kr) fick det bli. Som av en händelse följde en tröja med på köpet. Oj ...!

Så i December fick jag äntligen se världens bästa konstellation uppträda i Blackpool i England. Hur det var går inte att beskriva i ord, så det ska jag inte göra.

Det som ska tilläggas innan alla siffror summeras är att det gick åt en del fick-pengar (knappt 2000 kr) under den minisemester som konserten hade utökats till.

Summa summarum är iaf 7 500 svenska riksdaler. Alla pengar gick inte oavkortat till artisten. Inte heller till eventföretaget bakom konserten. Inte heller skivbolaget. Men de kom från mig. De spenderades av mig för att jag ville höra musik jag tyckte om. Jag ser det här bandet som mitt tiotusenkronorsband (jag köpte en del musikutrustning i samma veva). Inget skivbolag i världen ska komma och säga till mig att jag inte är villig att spendera pengar på musik.

Vill jag se ett band framträda så gör jag det. Kosta vad det kosta vill.

Men vill jag lyssna på musik så får det inte kosta vadsomhelst. Det måste kosta en bestämd summa pengar. En summa som inte är bestämd av mig själv. Jag anser musik vara värd pengar i vissa sammanhang. Som ettor och nollor är den inte värdelös, men jag ska få sätta mitt eget pris på den.



En lista idioter

Saker jag hatar nu och de senaste timmarna riktigt jävla intensivt:

Folk
Miljöpartiet
Skivindustrin
Mig
Tid
Folk
Företag
Pirater
Pengar
Platser
Grönsaksodlare (se miljöpartiet)
Tid och Folk.

Jävla helvetes helvete.

Hej Werner.

Hur man inte bygger förtroende

Lily Allen. Vad fan i helvete hände?

Min sluta-svära-grej har inte trädit i kraft än. Vi börjar där det börjas skall. Werner vill läsa saker som handlar om TVspel inte. Here goes.

Vi diskuterade upphovsrätt idag. Det började med att jag såg en fantastisk presentation som
Gisela Jönsson tipsade om. Den gick som följer:
  • modefolk har ingen copyright
  • modefolk tjänar pengar
Kort och konsist. För en mer ingående förklaring av det hela våga ägna femton minuter åt hela presentationen


Jag gillar speciellt grafen vid 12:34. Vinklad kanhända, men när skivbolagen använder statistik för att ljuga om saker som uppenbarligen inte stämmer så tycker jag att det är uppfriskande att se andra lögner. Ljuva, ljuva lögner.

Så dök då Trent Reznor upp igen. Han är framtiden. OCh som vanligt i en diskussion hänvisar jag till följande presentation.



Idag fick jag t.o.m. Simon att titta på den. Ytterligare en kvart som är värd att ägna sin tid åt. Budskapet i den är att det går att konkurrera med gratis. Hur jävla lätt som helst. Man måste bara hitta saker som inte går att reproducera. Ett schysst konvolut. En hatt i festliga färger. En handskriven lapp från artisten. Möjligheterna är oändliga.

För min del räcker det att musiken är bra. Och om man vill garantera en plats i min fysiska musiksamling ska man släppa musiken på vinyl.

Då lägger jag ut pengar. Garanterat. Tyvärr finns det vissa krav på en vinyl. Lily Allen uppfyller nästan alla, men faller på målsnöret.

Vid en första anblick ska jag bli förälskad i skivan jag betalat för. Omslaget ska vara av grym papperskvalitet (eller något ännu tokigare) och det ska prydas av en tight grafisk stil. Upp till hit klarar sig Lily Allen bra. Pappret på "It's not me, it's you" duger och omslagsbilden passar bättre än på ett litet fånitg CD-konvolut.


Lily Allen vet inte hur man trycker LP-skivor.


Ett bra fordral i fordralet är även det viktigt. Mars Voltas Bedlam in Goliath är vackert. Fleet Foxes har en text som sänd från himlen och Gorillaz självbetitlade är prydd med vacker konst. Lily Allen sitter på ett 'A' istället för ett 'L'. Det blir godkänt.

När man väl hittat skivorna ska dessa vara två. Gärna fler. Jag kan betala lite extra om det ska vara så. Jag har två skivspelare. Jag känner mig mer delaktig i musicerandet om jag får vända skivor ofta. Dessutom blir kvaliteten bättre om man vågar trycka på lite mer plastyta. Lily Allen har en skiva. Underkänt.

Jag tänker inte gå in på utformandet av skivan. Både Mars Volta, Rex the Dog och Queens of the Stoneage vet hur man väljer plastfärger. Svart är inte det nya svart när det gäller vinyl.

Men trots ovanstående brister kan jag klara mig med skivan (Band of Horses ligger i samma gränsland) om den bara låter bra. Tyvärr kommer It's not me, it's you med inbyggda spårskutt. Det är inget fel på skivan. Den är bra tryckt. Men formen den tryckts med är åt helvete. Internet bekräftar.

Tyvärr Lily Allen. Jag gör litegrand av slut med dig. Droppen som får bägaren att skumma över är nog även det faktum att du inte förstår att du inte behöver försvara ditt röv-aktiga skivbolag (rövtiteln berättigad för att det var de och inte du som valde tryckeri). Jag trodde att du förstod kraften i framtiden.

Tydligen inte.

Lite kopierings-rätts-snack

Klippt och klistrat från en konversation på MSN som från början handlade om hur Bioware vill förhindra andra-hands-handel.

(12:31:12 PM) gaylord: hur som hälls, oavsätt om datan på skivan ska vara gratis eller ej så kostar det att trycka den och köra den från kina till sverige. dom pengarna får dom ju vid köp ett (med vinst) och de borde skita i vad som händer sen med spelet. visst, det som är ditt får du ge till vem du vill. vi snackar väll spel på skiva här? dra inte in hårddiskar och krångla till det
(12:32:11 PM) Roger: Men man äger inte skivan.
(12:32:28 PM) Roger: Hårddiskar är skivor.
(12:32:47 PM) Roger: Man köper en rätt att använda spelet.
(12:32:53 PM) Roger: Alltså innehållet på skivan.
(12:32:54 PM) gaylord: hur menar du?
(12:33:53 PM) gaylord: det beror väll på vad som står i avtalet som medföljer. den man aldrig orkar läsa du vet
(12:34:20 PM) Roger: Och där står det såhär
(12:34:30 PM) Roger: This License governs your use of this software product and all related documentation, and updates and upgrades that replace or supplement the software in any respect and which are not distributed with a separate license (collectively, the "Software"). This Software is licensed to you, not sold.
(12:38:20 PM) gaylord: jag fattar inte det oetiska riktigt. alla afärer tjänar pengar på sånt andra har tillverkat
(12:38:25 PM) Roger: Ja.
(12:38:31 PM) Roger: Men inte på tillverkarens bekostnad
(12:38:51 PM) Roger: Bil-affärer betalar licenspengar (eller va det kallas i bilvärlden) när de säljer begagnat.
(12:39:13 PM) Roger: Second Hand-affärer i allmnhet slippe rundan för de bedriver någon slags välgörenhet oftast.
(12:39:21 PM) gaylord: nä, men dom är en mellanhand, som oxå vill tjäna pengar. som ica eller ikea eller vem som
(12:40:11 PM) Roger: Ica betalar tillverkaren pengar för de KÖPER varorna av tillverkaren.
(12:40:17 PM) Roger: Ikea betalar barnen i asien
(12:40:22 PM) Roger: Dåligt kanske. Men de betalar.
(12:40:26 PM) gaylord: ok, licensgrejen har jag inte koll p
(12:40:41 PM) Roger: Men alltså det finns inte begagnad frukt på Ica, det kan vi komma överrens om?
(12:41:14 PM) gaylord: jo

Karl Joakim Peterson

Jag har en present till dig Werner.

Och
det här!!! (alla ska klicka)

Trent

Till den som tror att musikbranschen inte behöver förändra sig och kan kämpa mot utveckling och fri kultur. Lycka till.


Grymma gamar

Elephants!

Kopierings-pastan

Hade jag haft en WP-blogg nu så hade jag med enkelhet kopierat och spridit budskapet vidare. Men det har jag inte. Så det blir en länk.

Har du sett eller hört något?


Prata mindre

Jag vet att jag alltid skjuter mig själv i fötterna när jag pratar om saker som inte är riktigt ända i hamn. Som resor. Inköp. Betyg. Bostäder. What have you.

MEN

Gissa vad jag har köpt!

Säljsnack som lyckas.

http://www.billebro.se/myshop/myshop_start.php?APPID=2&PRID=2644

Jag vill ha den. Bara för att kunna spela alla mina skivor....
Frågan är ju dock om jag inte vill investera i något annat istället. 10.000 är mycket pengar.

Släktskap med kändisar

Ok. Nu blir det rörigt. Jag pratade med Olle för ett tag sedan om hur trevligt det är med alla kändisar som rör sig i bekantskapskretsarna. Inte kändisar som de som är på TV. Utan de kändsiar som man känner på riktigt och som känner varandra.

Och håll i dig nu Werner. För det här är lika rörigt som jag tycker det är häftigt.

Min arbetsgivare med sin ömma moder kom in och vi började prata om Falköping. Min koppling till Falköping är inte så svår att redovisa. Jag har bott där.

Hans flickvän och tillika sambo är tydligen också från Falköping. Inte så svårt att hänga med än så länge. Men det visar sig att hon har ett alldeles fantastiskt egensinningt efternamn och jag borde känna till henne eller någon ur hennes familj. Så jag kollar upp hennes syster via birthday.se och ser att hon är lika gammal som mig. Vi tog alltså studenten samtidigt. Det innebär att jag och min anställare varit i samma stad för tusen år sedan ungefär innan den här bloggen drogs igång.

Efter ytterligare diskussion kommer vi fram till att jag träffat hennes kusin. T.o.m. varit i hennes kusins lägenhet på en fest som allas vår Kalle drog med mig till för ett himla tag sedan. Detta eftersom Kalle's bror varit ihop med en ur samma släkt.

Världen är jävligt liten och det tycker jag är intressant.

Australien begär

Jag kan skriva väldans mycket dumt om väldans konstiga saker. Men summan av kryddan är nog ändå att jag är bra och att jag inte ska förändra mig.

DONT CHANGE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Verkar det som....

Skriver dåligt

Goddamn.
Precis när jag tyckte att jag hade fått upp en bra kontinuitet i skrivandet så skriver jag inte mindre än fyra inlägg somjag inte är nöjd med.
Publicerade ett nu. Två till kommer den här veckan. Och det sista (bröllopsinlägget) får bli en helt annan gång. För det vill jag ska bli bra innan världen får se det.

Hybris var ordet.

Jag kan

Jag har kommit på mig själv med att tycka att jag är bäst i världen på att skriva. Inte här. För här bryr jag mig inte. Men på det andra stället skriver jag som en mästare.

När jag vet och bryr mig om vad jag ska skriva. Då blir det bra.

Alla kan inte skriva.

Har dessutom blivit länkad av jobbet. Det kan bli lite konstigt....

Någon gillar intitiativet

"fan va gött med en tv-spelsblogg roger"

Fredrik gillar idén på msn iaf.

Mitt jobb

They say those who can't just instruct others.
- Turning on the Screw, Queens of the Stone Age.

Oh happy day

Jag har städat hos sköldpaddan. Den har fått belysning, stenar och pump (även om den hatar pumpen).

Jag har kanske hittat ett trumset som jag kan spela på i helgen.

Och som av en händelse har skolan hyrt in en grafiker som tatuerar.

Jag har biljetter till världens bästa band.

Finns bara en sak som skulle kunna göra mig gladare.

Tidigare inlägg
hits