roger

I striden om att döda alla som laddar ner saker utan att direkt betala för sig har jag stött på ett litet problem. Var fan går gränsen för vem som ska ha betalt?

Jag läste just en recension av Batman Arkham Asylum. Ett spel som alla med självaktning måste skaffa sig det här året. De som har spelat igenom recensionskoden har hyllat det och ingen tycks vara oense om att det är ett fantastiskt spel som släpps nästa vecka. Men i kommentarerna till recensionen i fråga hittar jag ett meddelande till skribenten som är intressant.

"You just made a sale. Go collect your commission!"

För visst är det så? Recensenten har drivit ett antal människor som befunnit sig i gränslandet mellan köpa och icke-köpa att faktiskt införskaffa spelet. Är han inräknad i de bisarra kalkyler som skivbolagen räknar ut? En oberoende persons inblandning i en skivas/films/spels försäljning går inte att bortse från. Men när det ska betalas, var är hans del av kakan?

Nej det är klart. Han ska inte ha betalt, för han har inte bidragit till ökad försäljning. Och om han hade fildelat och visat exakt hur bra spelet var så hade det inte heller bidragit till ökad försäljning. Alls.

En gång läste jag Kalle Anka & Co.I ett avsnitt hade Oppfinnar-Jocke byggt världens universums smartaste dator och försökte sälja den till Joakim von Anka. Men Joakim von Anka hade inte sin plånbok med sig och gick således hem utan dator. Oppfinnar-Jocke beklagar sig då för datorn och säger att "herr von Anka var den bästa kund han visste" varpå datorn rättade honom med "han var ingen kund, för han betalde inte".

Om nu världens universums smartaste dator har räknat ut att den som inte betalar inte är en kund så tycker jag att det borde vara klarlagt en gång för alla. Inga pengar. Ingen kund. För det finns inget intresse att investera.

Ravenna säger en bra sak som inte verkar ha gått in i vissa personers skallar:

(M)an måste naturligtvis producera kultur:
1) med ett innehåll som folk vill betala för
2) i en form som folk vill betala för

Inte mer. Inte mindre.

In other news: Det var kräftskiva här och gamla sångblad från superlängesedan hittades. Hade glömt 34:an. Som i att jag inte mindes att den existerade. Men jag kunde sjunga om masken Kurt.

Jag har de två första.

Nu får jag fan ge mig!

Om man ska teorisera över humor kommer man bli knäpp. Henrik Schyffert gjorde en fantastisk serie för ett tag sedan som han blev starkt avrådd att inte genomföra. Men när jag läser Vesslans blogg så skrattar jag åt allt som inte träffar det minsta nära mig. Och jag undrar om Vesslan själv har några gränser. För jag garvar inte åt det faktum att han på något sätt hatar pirater. Det som för mig är framtiden.

Jag vill ju bara säga far åt helvete. Men just idag orkar jag inte.

Sämsta söndagen på skitlänge. T.o.m. mamma tycker det. Då är det illa. Utav fan.

Jaja. Them Crooked Vultures börjar krypa fram iaf. Det kan jag inte annat än älska

Den här killen har huvudet på skaft. Han är inte snedvriden åt något håll, han bara ser fakta och drar vettiga slutsatser. Ge honom pengar att göra forskning på eller nåt.

The sound of young america via Gizmodo.

Jag gillar Telia. Och då har jag ändå varit utan internet i knappt två veckor. Gör man såhär vinner man street cred.